xxxxxxxxxxxx Känslan av att vilja somna och aldrig vakna upp igen...

xxxxxxxxxxxxxxx Grattis, ni har just släckt mitt ljus. Det känns som att allt är borta, som att insidan har blåsts ut. Nu när solen lyser och kommer fram, så borde allt kännas bättre, men istället så sjunker jag bara längre och längre ner i sanden. Jag vet inte hur jag ska förklara varför det blir såhär, eller hur man kan förhindra det. Det enda jag vet är att jag vill vara lycklig, omtyckt och inte tagen för givet. Det låter så egoistiskt, men det är så jag mår bäst. Det är hemskt att känna sig utnyttjad, för att sedan inte behövas, och förvandlas till någonting som ingen ser, som ingen vill ha. Det är verkligen ingen som ser, ingen som bryr sig, ingen som förstår. Känner mig som ensammast på hela jorden, fast jag har människor runt omkring mig hela tiden. Antagligen är det min tur nu, min tur eller otur, att känna såhär, för att kunna uppskatta det man har. Det vore fel att säga att jag är helt under isen, men just nu känns det bara så. Once again, reminding my self that; Nobody fucking cares.