x x x x x x x x x Det enda jag önskade, det var det du struntade i. Då kan man ju undra om jag verkligen är det som du älskar mest i hela världen. Ändå så förstår du verkligen inte varför jag är besviken. Istället ser du ner på mig som om jag vore en annan bortskämmd snorunge. Det var aldrig det som det handlade om. Allt jag brydde mig om var att du skulle kunna vara pålitlig denna gången i alla fall. Tänk så fel man kan ha, som jag ofta har. Jag gav dig ännu en chans, och du sumpade den. Jag har så svårt att lita på dig, ändå så gör du ingenting för att förbättra situationen. Det enda du gör är att prata om dig själv och dig själv. You, yourself and your stuff. Tror du verkligen att det hjälper? Kanske borde vi båda ta och tänka till ännu en gång, och fundera på hur vi vill ha det. Att jag inte kan lite på dig, det är ingen lösning. Att du inte bara tar hänsyn och förstår, något som är så viktigt att jag ska göra för dig. Ibland undrar jag om inte detta bara är ett enda stort misslyckande från början och kanske till slut. Vill du ha det så här? Kersti Granquist!